Källkritikens dag 13:e mars

Omslagsbild

Titel

Källkritikens dag 13:e mars

Beskrivning

ARKIVET SOM KÄLLA
Tidningen Metros Viralgranskaren har utnämnt den 13 mars till Källkritikens dag för att uppmärksamma en av vår tids mest aktuella frågor.
Förenklat kan man säga att källkritik är att söka informations ursprung och granska dess sanningshalt genom jämförelse av olika källor. En källa kan ses som grunden till kunskap och ju närmare den ursprungliga källan informationen kan härledas till desto trovärdigare anses den vara. Källan kan vara skriftlig, muntlig eller materiell. Med källkritik ska man alltså kunna bedöma om källorna och informationen är trovärdiga.
Arkiven innehåller s.k primärkällor, dvs källor som utgörs av förstahandsinformation eller originaldata. Materialet består av handlingar som medborgare, tex journalister, kan ta del av och är källor för historisk forskning.
Bilden visar ett exempel på en historisk primärkälla, ett dokument på inkvarteringen av ryssar 1744 med medföljande text:
”Inkvartering av ryska trupper, vilka denna gång icke kommo såsom fiender utan såsom bundsförvanter till hjälp mot Danmark, som av missnöje över tronföljarvalet hotade Sverige med krig…..För att hindra alla utbrott av nationalhatet hade konungen utsänt en kungörelse om att de voro våra vänner och bundsförvanter och med sin onåd hotat var och en som på något sätt förolämpade de ankomna gästerna. Oaktat alla dessa försiktighetsmått från svenska överhetens sida och trots ryska officerarnas försök att genom stränghet upprätthålla krigstukten hos manskapet, åstadkom likväl de ryska soldaternas hedniska råhet en djup avsky bland stadsbefolkningen. Så har t.ex. prosten Serenius antecknat, att ingen av stadsborna vågade släppa sin boskap på bete utan tillsyn i anledning av ryssarnas härvaro.”
Eftersom texten nedtecknadades när händelsen inträffade kan det antas att den i stort överensstämmer med vad som Serenius verkligen upplevde vid tillfället. Men för att kunna hävda att händelsen verkligen utspelade sig så som prosten beskrivit skulle egentligen ytterligare oberoende källor/vittnesmål som beskriver samma sak behövas.
FOTOGRAFIER SOM HISTORISKA KÄLLOR
Många använder fotografier för att illustrera en berättelse men foton är lika mycket historiska källor som texter. Ofta berättar ett foto sådant som inte alls står med i skriftliga källor eller som inte finns beskrivet på annat sätt än i en bild. Bilder på människor, miljöer och händelser berättar om vad som har hänt och hur världen har varit. De kan ge värdefull information om olika tidsperioder och beskriva sådant som inte ofta dyker upp i historiska läroböcker.
Även om en bild är äkta och inte är retuscherad så tolkas alla bilder av betraktaren. Bildens sammanhang, vinkel och komposition kan ge en tolkning och vi behövera alla ha en kritisk uppmärksamhet på bildens budskap. Även bildtext kan vara vilseledande. En publicerad nyhetsbild är resultatet av en serie val som fotografen/redigeraren/redaktionen gjort. Både valet av bild och det som inte kommer med är del av kommunikationen. Ofta är det lättare än vad man tror att kolla primärkällor och var text och bilder kommer ifrån.
Vad kan historiska bilder berätta om Nyköping? Vad kan man utläsa om människornas kläder, om hur gatorna såg ut och vad som dokumenterats på bild?
Objekttyp:

Kommentarer

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!